Den inre marknaden

Efter den senaste ekonomiska krisen satsar nu EU-kommisionen på ett inre marknadspaket som ska stärka den europeiska ekonomin och hjälpa små- och medelstora företag.

 

Vad menas med den inre marknaden?

 

På den inre marknaden inom EU så är tanken att människor, varor, tjänster och kapital ska kunna röra sig lika fritt som inom ett eget land. Denna marknad innefattar 500 miljoner konsumenter och 20 miljoner företag. Detta är kärnan i dagen EU och det tog sju år för att få den att fungera. Den inre marknaden består av EU-länderna samt EES-länderna Norge, Liechtenstein och Island. 1993 var detta genomfört. Hundratals lagar behövde godkännas för att undanröja det byråkratiska, rättsliga och tekniska hinder som fanns. En väldigt stor positiv effekt av den inre marknaden är att det har skapats flera miljoner nya jobb och att välfärden i EU har ökat med 800 miljarder euro. I och med att handelshindren nu har försvunnit kan nu fler företag konkurrera vilket innebär att priserna blir lägre och det finns ett större utbud. Några exempel där priserna har gått ner kraftigt är telefonsamtal, flygresor och transportkostnader.

 

En annan fördel med den inre marknaden är att den ger ett bra skydd mot ekonomiska kriser, EU-länderna enas om en gemensam återhämtning istället för att de enskilda länderna har förvärrat kriserna med protektionism. Krisen löser man genom att de statliga investeringarna ökar vilket skapar arbetstillfällen.

 

Tanken är att varor och tjänster ska kunna röra sig fritt inom den inre marknaden och det bygger främst på konkurrens, det finns speciella tillsynsmyndigheter som ser till att detta följs. Personers fria rörlighet garanteras istället av Schengenavtalet, i och med detta kontrolleras man inte längre inom EU:s gränser men man har däremot förstärkt kontrollerna vid de yttre gränserna. Mellan 22 av EU-länderna har gränskontrollerna försvunnit helt. Men det finns fortfarande gränskontroller i Bulgarien, Storbritannien, Irland, Cypern och Rumänien. För att undvika att brottslingar försöker utnyttja detta så har EU skapat en gränslös polisstyrka som samarbetar i brottmål. Dessutom utbyts information om efterlysta och misstänkta brottslingar inom Schengens informationssystem.

 

Den 27 oktober presenterade EU-kommissionen ett så kallat inre marknadspaket vilket innehöll många olika initiativ för att stärka den europeiska ekonomin och öka sysselsättningen. Denna kom till efter den ekonomiska krisen för att se till att den inre marknadens möjlighet till tillväxt utnyttjades så mycket som möjligt och att så många jobb som möjligt skulle skapas.

 

Den fokuserar på konsumenter, anställda och företag.

 

Ett av initiativen är att minska kostnaderna för företag, enskilda och forskare för att stimulera innovation och forskning. Ett annat initiativ gäller att förbättra kapitaltillgången för små och medelstora så att de kan utveckla sig och bli större. Detta är en viktig fråga eftersom 20 miljoner företag redan idag skapar 175 miljoner arbetstillfällen. Genom att minska byråkratin för småföretagare ska det bli lättare att starta och driva företag, dessa småföretag sysselsätter ca 90 miljoner människor och är därför en viktig del av europeiska marknaden. Under den ekonomiska krisen så försvann det så många som 3 miljoner arbetstillfällen vid dessa företag.

 

Ända fram till slutet av februari 2011 har detta debatterats inom EU.

 

 

En nackdel för EU med att EES-avtalet värderas lika mycket som ett medlemskap i den inre marknaden är att EES-länderna inte betalar någon medlemsavgift till EU och inte heller behöver följa EU:s regler. Samtidigt som de kan handla tullfritt med alla EU-länderna kan de ändå skydda sig mot EU:s inflytande genom att använda ett veto för att protestera mot de regler som inte gynnar dem till exempel fisket i Norge.

 

Sverige betalar ca 25 miljarder kronor varje år till EU och får ca 5 miljarder tillbaka genom olika ekonomiska bidrag. Norge där emot betalar ca 2.4 miljarder i avgift till EES. Island som har drabbats av ekonomisk kris med höga räntor och en instabil valuta har valt att söka medlemskap i den Europeiska Unionen. Norge där emot med sin starka ekonomi har i dagens läge inget behov av ett medlemskap.

 

Skrivet av: Christian Ringbert


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0