sthlmviaveneto

EU jobbar ständigt för att förbättra och underlätta för invånarna i EU. EU driver frågor och rättigheter för invånarna för att kunna underlätta studier, jobb, att kunna arbeta och bo utomlands. Man vill att det ska vara lika lätta att jobba studera i ett annat land som i sitt eget land. Men man skulle kunna säga att målet är när man frågar vilket land man kommer ifrån ska man svara, ”jag kommer från Europa”.  EU vill gynna invånarna i Europa för att vi ska kunna resa och leva fritt i Europas länder. Att kunna göra det är en mänsklig rättighet. Det europeiska sjukförsäkringskortet ett viktigt kort att ha med sig.

Hur har EU utvecklats från att ha varit en gemenskap som från början innehöll sex medlemsländer till en union med 27 medlemsländer? Jag tänker nu bjuda dig på en snabb resa genom EU:s historia i 10 enkla steg...

1. Den18 april år 1951, efter andra världskriget var det många länder som jobbade med att skapa fred i Europa. Robert Schuman, var mannen som lade fram en plan hur samarbetet kan fördjupas mellan olika länder. Det var utifrån hans plan som man arbetade fram ett förslag som sex länder undertecknar: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland.

Fördraget innebar att ländernas stora industrier, dvs.  kol- och stålindustrierna, skulle handla sinsemellan utan tullar. Idén med det här var att man skulle göra det omöjligt för ett enskilt land att kunna bygga upp sin armé och producera vapen för att sedan starta ett krig mot de andra länderna .

 

2. År 1957, fördraget om Kol- och Stålgemenskapen en stor framgång. År 1957 den 25 mars bestämmer de sex ursprungsländerna att bredda samarbetet till andra ekonomiska sektorer. Medlemsländerna undertecknar Romfördraget  och skapar det  Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG), även kallad den gemensamma marknaden. Idén  med fördraget var att skapa fri rörlighet över gränserna för varor, människor, tjänster och kapital.

 

3. I augusti 1961, byggs en mur som går genom hela Berlin och delar Berlin i två delar, en öst(kommunistisk) och väst(demkratisk), för att hindra människorna i öst att fly till ett friare liv som fanns i Västtyskland. Gränsen var otroligt bevakade och om man försökte fly över till andra sidan så var det högst troligt att man blev skjuten till döds eller dödad på ett annat sätt.

 

4.Den 30 juli 1962 inför EU den gemensamma jordbrukspolitiken vilket ger medlemsstaterna en gemensam kontroll över livsmedelsproduktionen. Det som händer är att lantbrukarna garanteras att få samma pris för samma produkt. Nu producerar EU tillräckligt med livsmedel så att det räcker till alla och lantbrukarna har bättre inkomster. Det här leder dock till att det blir överproduktion med stora överskott av olika varor. Sedan 1990-talet har EU i stället satsat på att få ner överproduktionen och i stället förbättra kvaliteten på de livsmedel som produceras.

 

5. Planerna om att skapa en gemensam valuta börjar arbetas fram på 1970-talet. Det var även under 1970-talet som kampen mot miljöförstöring började ha större betydelse. Påtryckningsgrupper som bl.a. Greenpeace grundas. 1 januari 1973 tillkommer det några länder i EU: Danmark, Irland och Förenade Kungariket

 

6.Den 1 januari 1981, går Grekland med i EU och den 1 januari 1986 går Spanien och Portugal med i EU och antalet medlemsländer är nu tolv!

 

7.Den 15 juni 1987 uppstår Erasmus-programmet, programmet ger universitetsstuderande möjligheten att studera i ett annat EU- land i upp till ett år.

Den 9 november 1989 faller Berlinmuren och gränsen mellan Öst- och Västtyskland öppnas för första gången på 28 år. Tusentals människor kan återförenas med vänner och familj från Västtyskland. Tyskland kan äntligen återförenas efter 40 år. I oktober 1990 går den östra delen av Tyskland med i EU. Finland, Sverige, Österrike blir 1995 medlemmar i EU.

8. Den 1 januari 1999, införs i elva länder Euron ( Grekland fick också Euro dock inte förrän 2001) de länder som ändrade sin valuta till euron var: Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. Sverige, Danmark och Storbritannien valde för tillgället att inte införa den nya valutan.

 

9. Den 1 maj 2004, Åtta länder går med i EU: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Innebörden är ett efterlängtat slut på den uppdelning av Europa som stormakterna hade enas om vid Jaltakonferensen 60 år innan. Cypern och Malta blir också medlemmar i EU.

 

10.Den 13december 2007 undertecknar alla medlemmsländer Lissabonfördraget. Tanken med lissabonföredraget är att göra EU mer demokratiskt, mer effektivt och mer öppet och med det också bli bättre rustat för att tackla problem om globala utmaningar som klimatförändring, säkerhet och hållbar utveckling. År 2007 går även Bulgarien och Rumänien in i EU.

 

 

EU:s Historia i 10 steg. Vill du skapa nästa 10 steg?

Det andra världskriget förstörde städerna i Europa och hus och byggnader var borta och man kunde inget göra för att bygga upp det igen samtidigt som de delades in i östra och västra sidan.

 

Marshelplanen var en plan av USA med Winston Churchill som ledare som donerade pengar till de båda sidorna, men öst tackade nej och tog inte emot pengarna vilket ledde till att den västra sidan fick allt. Med pengarna kunde de börja bygga upp sina länder samtidigt som de startade ett råd som de döpte till europarådet. Detta var år 1949. Detta gick ut på att få ett enat Europa och sex länder från den västra sidan tyckte detta var en bra ide och gick med. Dessa länder var, Frankrike, Luxemburg, Italien, Belgien, Nederländerna och Tyskland. 1951 presenteras också en ide som kom från Frankrike, iden var ett sätt att samarbeta och förhindra ett enskilt land att bygga upp vapen.

 

Eftersom den östra sidan tackade nej till Amerikas erbjudande hade de mycket svårare att kunna bygga upp allt som blivit förstört och folk från östtyskland försökte ta sig till västtyskland eftersom de hade det mycket bättre. Därför byggdes det en mur över Berlin som skulle hindra människor från att byta sida. Muren kallades Berlinmuren och byggdes 1961 och stod till 1989 då den revs.

 

1968 blir det möjligt för import och export mellan länderna utan tull eftersom den tas bort.
1970 förhindrar man miljöförgiftning och miljöförstöring. 1973 går 3 till länder med i EU vilka är Irland, Storbritannien och Danmark. Ett par till länder går med, 1986 – Spanien och Portugal, 1981 – grekland. 1992 undertecknas ett föredrag där de beslutar om valutan Euron. Sverige, Österrike och Finland går med 1995.

 

År 1999 inför man valutan Euron i de flesta länderna. Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Cypern och Malta går med i EU 2004. Med 25 länder med i EU går Bulgarien och Rumänien med 2007 och med de 27 länderna skriver EU på Lissabon föredraget.

 

EU är ett ekonomiskt och politiskt partnerskap mellan 27 demokratier i Europa som bildades för att skapa och bevara freden i Europa med ekonomiska och politiska medel efter andra världskriget, då hela Europa var trötta på krig och oroligheter. Idag är EU:s övergripande mål säkerhet, rättvisa, välstånd, frihet och fred för dess 498 miljoner invånare. Men hur fungerar EU? Hur styrs de? Vad gör de? Varför gör de? De ska jag nu försöka förklara för er i denna artikel på ett intressant och informativt sätt.

EU har i mera än 50 år kämpat för dess medlemmars rättigheter, med en helt ny form av organisation som inte kan liknas med något annat statsskick. Med sitt unika politiska system tas besluten i tre organ, EU kommissionen, EU Parlamentet samt EU rådet. Alla som sitter i EU:s organ är indirekt eller direkt valda av oss europier så du påverkar EU.

Vi börjar med det organ som inte har någon beslutande rätt utan dess jobb är att lägga fram lagförslag och förändringar till EU Parlamentet och EU rådet, jag talar om EU kommissionen. Förutom att kommissionen lägger fram förslag om lagstiftningen är det också deras ansvar att se till att de beslut som tagits fram i Parlamentet och Rådet fullföljes i medlemsländerna samt att förvalta EU:s budget. EU kommissionen består av 27 medlemmar, en från varje medlemsland. Varje medlemslands regering tar fram en nominering som ska representera landet i Kommissionen, Parlamentet ska sedan godkänna nomineringen. Sveriges EU kommissionär är Cecilia Malmström och sitter med 26 andra kommissionärer i Bryssel eller Luxemburg.

 

De förslag som läggs fram av EU kommissionen läggs även fram till EU rådet (Minister rådet eller Europeiska unionens råd). I minister rådet sitter 27 medlemmar som byts ut beroende på vilka frågor som tas upp.  En annan uppgift som EU rådet har är att ingå i internationella avtal för EU:s räkning samt att de delar besluten med Parlamentet. Varje halvår byts Ministerrådet ordförande ut, just nu är det Ungern som är ordförande land. Rådet träffas fyra gånger om året, oftast i ordförande landet för att diskutera.

 

Nu till det största beslutande organet i EU:s statsskick, EU Parlamentet. EU Parlamentets jobb är att fatta beslut om lagförslag från kommissionen och godkänna nya medlemsländer, vilket inte har skett sedan 2007.  Parlamentet kontrollerar även kommissionens arbete och budgeten. EU Parlamentets medlemmar väljs i EU:s 27 medlemsländers i allmänna val vart femte år. EU Parlamentet består av 785 mandat, vara av 18 tillhör Sverige och hela 99 mandat tillhör Tyskland. Antalet mandat har ökat sedan Lissabon föredraget som träde i kraft den 1 december 2009. Antalet mandat för varje land är baserat på dess folkmängd.

EU Parlamentets ordförande är Jerzy Buzek från Polen som är med i EPP(European Peoples Party) och har kristdemokratiska ideologiska politiska åsikter. Tillskillnad från den svenska regeringen där man sitter i olika utskott, beroende på ens expertis så sitter man i Parlamentet tillsammans med ens politiska ideologi. Alltså även om ledamöterna väljs i olika länder byggs arbetet i Parlamentet på politisk tillhörighet. Ledamöterna delar in sig i olika grupper beroende på vilket parti de tillhör. Ledamöterna får inte heller sitta på två stolar som man brukar säga, de får alltså bara tillhöra en politisk grupp. Det finns även partier och ledamöter som inte tillhör någon grupp och räknas då in i de som ”grupplösa”. EU Parlamentets jobb påverkar våra vardagsliv när det gäller miljö, konsumentskydd, lika möjligheter, rättigheter, skyldigheter, transporter, fri rörlighet för arbetande, varor och rörelse. Så tro inte att EU inte påverkar ditt liv.

Vi är en klass som går andra året på Stockholm Hotell och Restaurang Skola

med internationell inriktning. I år fick vi vara med om någonting

fantastiskt roligt och lärorikt. Vi, lärare och elever, samarbetar med en

liknande gymnasieskola i Vittorio Veneto, Italien och tillsammans har vi ett

Comeniusprojekt. Projektet handlar om att lära om olika kulturer och

mattraditioner, lära sig språk som engelska och italienska, och om att skapa

kontakter och få se delar av världen utanför vår egna lilla bubbla. Under

hela projektet har jag och min vän Erika bloggat om vad vi har gjort och vad

som händer, och denna artikel är en sammanfattning av våra blogginlägg.

 

 

Jag citerar rektorn på vår italienska partnerskola, IPSSAR Beltrame, som i

sitt inledningstal sa när vi välkomnades till deras skola; ”We are not

Italians, and we are not Swedes. But we are all European Citizen”. Det är

ungefär precis som projeketet Comenuis IPSSAR Beltrame and Stockholm Hotel

and Restaurant School går ut på.

 

Det handlar om att vi ska få bättre insikt och uppfattning om Europa som

kontinent och union. Att vi ska kunna förstå och se andras kulturer och

samtidigt lära sig av andra. Projektet pågår mellan 2010-2012 och de

medverkande är tjugfyra elever och fyra lärare från Stockholm Hotell och

Restaurang Skola och IPSSAR Beltrame som ligger i Vittorio Veneto, Italien.

 

Under året har vi gjort en hel del. Vi började med att alla i klassen

delades in i grupper för att sedan göra en PowerPoint-presentation med

projektrelaterade ämnen, till exempel Stockholm, Venetos matkultur, Sveriges

Skolsystem. Det var mycket intressant, eftersom vi faktiskt inte hade någon

aning om vad Veneto var för stad. Under den här delen av projektet fick vi

lära oss lite om regionen och Italien.

 

Väl nere i Italien fick även två av dessa grupper redovisa inför hela deras

årskurs 4, vår årskurs tre på gymnasiet, för över 100 personer. Jag och

Erika tillhörde de lyckliga som fick redovisa inför en storpublik. Vilket

var väldigt lärorikt, en erfarenhet som har etsat sig fast i vårt minne. För

att förebereda oss inför resan fick vi även läsa italienska i tjugo timmar,

men självklart var det i Italien som vi lärde oss som mest.

 

Den 22 februari åkte 20 elever och två lärare från Stockholm till Veneto för

att sedan stanna där i tio dagar. Där bodde alla elever hos var sin

italiensk familj och på dagarna var vi ute på utflykter och rundturer runt

omkring i Veneto. Allt för att ta in så mycket som möjligt av deras kultur.

Bland annat så var vi på besök på ostfabriken Latteria Sociale, där vi fick

vara med om att göra riccottaost. En annan dag tog vi oss till vinfabriken

Carpenè Mavolti där vi fick provsmaka och se hur det gick till att göra

deras berömda Proseccovin. Vi gick även en rundtur på Slottshotellet Castel

Brando och en annan dag i deras gamla stad Seravalle. Dessutom fick vi ta

tåget till Venedig och promenera på dess vackra gator och prova maskar till

tusen.

 

 

Efter dessa tio dagar och efter mycket tårar och farväl kom vi hem. Nu var

vi fyllda med nya insikter, nya perspektiv och framför allt goda minnen och

kunskaper. Det kändes som om allting var slut, men tvärtom är det bara

början.

 

Nu är det bara att ladda om batterierna och städa sina rum, eftersom om

drygt ett år kommer dessa italienare hit till oss. Då blir det vår tur att

visa Stockholms goda sidor och Sveriges kultur. Det ska verkligen bli en

häftig upplevelse som vi ser fram emot med öppna armar och sinne. Med tanke

på hur otroligt gästvänliga italienarna var så kommer det bli svårt för oss

skygga svenskar att komma upp i deras nivå, men det är något som jag

verkligen ser fram emot att få kämpa för.

 

Även om det känns som om det är evigheter kvar tills de kommer hit och som

att allt står stilla så är det inte så. Bara nu, ungefär två månader senare

så har vi hunnit göra en hel del. Bland annat så har vi i klassen fått göra

våra egna menyer i köket med svenskt eller italienskt, med inriktning

Veneto, som tema. Vi håller nu på, en vecka i taget, med att laga dessa

menyer och servera dem på vår restaurang. Dessutom skriver vi just nu dessa

artiklar om EU och projektet.

 

Det finns många som har sett till att detta projekt har kunnat genomföras.

Och för dem är jag evigt tacksam! Bland annat tackar jag EU för att vi

överhuvudtaget kunde söka pengar, få dessa pengar, kunna flyga riskfritt

till ett annat land och kunna samarbeta på detta sätt. Jag tackar Omar

Lapecia och de andra lärarna på IPSSAR Beltrame, alla familjer som tog hand

om oss och även mina egna lärare Amie Kronblad och Gary Butt.

 

Jag har verkligen fått en ny syn på Europa. Tack vare denna resa och mina

lärare så har jag förstått hur viktigt det är med vår gemenskap. Vi är alla

samma människor, dock bara med olika traditioner och uppväxter. Jag kommer

aldrig att glömma denna resa och nu vill jag bara ut, ut igen på nästa resa!

 

Hur bor de i Frankrike och varför lagar spanjorer så god mat? Jag tackar så

otroligt mycket för denna möjlighet till att utvecklas och för alla dessa

erfarenheter. Jag önskar också att alla kunde få vara med om det som jag har

vart med om, det borde vara en europeisk skyldighet. Skämt åsido, glöm inte

att följa fortsättningen av vår resa på www.sthlmviaveneto.blogg.se !

 

 

Se även denna artikel på http://www.europaportalen.se/2011/04/resan-gav-oss-en-ny-syn-pa-europa

Skrivet av: Sofia Sjöblom

EU:s ministerråd företräder medlemsstaterna och är Eu:s främsta beslutorgan. När statschefer samlas heter det Europeiska rådet. De har till sin uppgift att ge Eu politiska incitament i viktiga frågor.

 

Europaparlamentet företräder medborgarna och beslutar om lagstiftning och budget tillsammans med rådet.

 

Europeiska kommissionen företräder EU gemensamma intressen och är det främsta verkställande organet. Dom har rätt till att föreslå lagstiftningar och ser till att politiken förs korrekt.

 

EU är mer än bara ett statsförbund, men ändå ingen federal stat. Det är en ny form av organisation som inte kan klassificeras som någon form av traditionell rättslig enhet. EU har ett unikt politiskt system, som har utvecklats kontinuerligt under mer än 50 år.

 

Föredragen ligger till grund för en omfattande sekundärrätt som direkt påverkar EU medborgarnas vardag. Sekundärrätten består framför allt av förordningar, direktiv och rekommendationer som har antagits av EU-institutionerna. Den här lagstiftningen, liksom EU:s politiska åtgärder i allmänhet, är ett resultat av de beslut som har fattats av en institutionell triangel bestående av rådet (som företräder medlemsstaternas regeringar), Europaparlamentet (som företräder medborgarna) och Europeiska kommissionen (ett organ som är fristående gentemot EU-ländernas regeringar och företräder EU:s gemensamma intressen).

 

 

Europeiska unionens råd och EU rådet även kallat ministerrådet. Är EU:s främsta beslutsorgan medlemmarna växelvis på ordförandet. Ordförandes mandat tid är sexmånader lång. Olika ministrar deltar i olika frågor som jordbruk, utrikespolitik, industri o.s.v.

 

När Rådet röstar så behöves en majoritet för förändring. Länder har olika olika antal röster beräknat på deras befolkning.

 

Europaparlamentet

 

Europaparlamentet är en folkvald institution som företräder EU-medborgarna. Parlamentet utövar politisk tillsyn över EU:s verksamhet och medverkar i lagstiftningsprocessen. Sedan 1979 hålls allmänna och direkta parlamentsval vart femte år.

 

Europeiska kommissionen

 

Kommissionen är den tredje parten i den institutionella triangel som förvaltar och driver Europeiska unionen. Kommissionens ledamöter utses av medlemsstaterna i samförstånd, och ska godkännas av Europaparlamentet. Deras mandatperiod är fem år. Kommissionen är ansvarig inför Europaparlamentet och måste avgå i sin helhet om parlamentet ställer misstroendevotum. Kommissionen är i hög grad oberoende då den utövar sina befogenheter. Den ska företräda EU:s gemensamma intressen och får inte ge efter för påtryckningar från medlemsstaternas regeringar. Kommissionen brukar kallas ”fördragens väktare” och ska se till att rådets och Europaparlamentets förordningar och direktiv genomförs i medlemsstaterna. I annat fall kan kommissionen väcka talan vid EG-domstolen.

 

Källa: http://europa.eu/abc/12lessons/lesson_4/index_sv.htm

Skrivet av: Nikolai Nilsson

 

Efter den senaste ekonomiska krisen satsar nu EU-kommisionen på ett inre marknadspaket som ska stärka den europeiska ekonomin och hjälpa små- och medelstora företag.

 

Vad menas med den inre marknaden?

 

På den inre marknaden inom EU så är tanken att människor, varor, tjänster och kapital ska kunna röra sig lika fritt som inom ett eget land. Denna marknad innefattar 500 miljoner konsumenter och 20 miljoner företag. Detta är kärnan i dagen EU och det tog sju år för att få den att fungera. Den inre marknaden består av EU-länderna samt EES-länderna Norge, Liechtenstein och Island. 1993 var detta genomfört. Hundratals lagar behövde godkännas för att undanröja det byråkratiska, rättsliga och tekniska hinder som fanns. En väldigt stor positiv effekt av den inre marknaden är att det har skapats flera miljoner nya jobb och att välfärden i EU har ökat med 800 miljarder euro. I och med att handelshindren nu har försvunnit kan nu fler företag konkurrera vilket innebär att priserna blir lägre och det finns ett större utbud. Några exempel där priserna har gått ner kraftigt är telefonsamtal, flygresor och transportkostnader.

 

En annan fördel med den inre marknaden är att den ger ett bra skydd mot ekonomiska kriser, EU-länderna enas om en gemensam återhämtning istället för att de enskilda länderna har förvärrat kriserna med protektionism. Krisen löser man genom att de statliga investeringarna ökar vilket skapar arbetstillfällen.

 

Tanken är att varor och tjänster ska kunna röra sig fritt inom den inre marknaden och det bygger främst på konkurrens, det finns speciella tillsynsmyndigheter som ser till att detta följs. Personers fria rörlighet garanteras istället av Schengenavtalet, i och med detta kontrolleras man inte längre inom EU:s gränser men man har däremot förstärkt kontrollerna vid de yttre gränserna. Mellan 22 av EU-länderna har gränskontrollerna försvunnit helt. Men det finns fortfarande gränskontroller i Bulgarien, Storbritannien, Irland, Cypern och Rumänien. För att undvika att brottslingar försöker utnyttja detta så har EU skapat en gränslös polisstyrka som samarbetar i brottmål. Dessutom utbyts information om efterlysta och misstänkta brottslingar inom Schengens informationssystem.

 

Den 27 oktober presenterade EU-kommissionen ett så kallat inre marknadspaket vilket innehöll många olika initiativ för att stärka den europeiska ekonomin och öka sysselsättningen. Denna kom till efter den ekonomiska krisen för att se till att den inre marknadens möjlighet till tillväxt utnyttjades så mycket som möjligt och att så många jobb som möjligt skulle skapas.

 

Den fokuserar på konsumenter, anställda och företag.

 

Ett av initiativen är att minska kostnaderna för företag, enskilda och forskare för att stimulera innovation och forskning. Ett annat initiativ gäller att förbättra kapitaltillgången för små och medelstora så att de kan utveckla sig och bli större. Detta är en viktig fråga eftersom 20 miljoner företag redan idag skapar 175 miljoner arbetstillfällen. Genom att minska byråkratin för småföretagare ska det bli lättare att starta och driva företag, dessa småföretag sysselsätter ca 90 miljoner människor och är därför en viktig del av europeiska marknaden. Under den ekonomiska krisen så försvann det så många som 3 miljoner arbetstillfällen vid dessa företag.

 

Ända fram till slutet av februari 2011 har detta debatterats inom EU.

 

 

En nackdel för EU med att EES-avtalet värderas lika mycket som ett medlemskap i den inre marknaden är att EES-länderna inte betalar någon medlemsavgift till EU och inte heller behöver följa EU:s regler. Samtidigt som de kan handla tullfritt med alla EU-länderna kan de ändå skydda sig mot EU:s inflytande genom att använda ett veto för att protestera mot de regler som inte gynnar dem till exempel fisket i Norge.

 

Sverige betalar ca 25 miljarder kronor varje år till EU och får ca 5 miljarder tillbaka genom olika ekonomiska bidrag. Norge där emot betalar ca 2.4 miljarder i avgift till EES. Island som har drabbats av ekonomisk kris med höga räntor och en instabil valuta har valt att söka medlemskap i den Europeiska Unionen. Norge där emot med sin starka ekonomi har i dagens läge inget behov av ett medlemskap.

 

Skrivet av: Christian Ringbert

EU:s utveckling genom det nya Lissabonfördraget, kommer hjälpa eu med dom stora frågorna. i Lissabonfördraget vill man också få mer gemenskap och demokrati inom EU. En stor del av EU:s framtid kommer ligga på Lissabonfördraget och dess riktlinjer.

 

I dagens läge består EU av 27 olika länder som har gått ihop för att försöka skapa ett mer gemensamt Europa, när det gäller politik, säkerhet, regler och miljö.

 

EU vill skapa en bättre framtid genom att fortsätta Lissabonfördraget.

 

Lissabonfördraget är det senaste i en rad av fördrag som har ändrat de fördrag som ligger till grund för Europeiska gemenskaperna och Europeiska Unionen. Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009)

 

Lissabonfördraget syftar på att inte bara EU utan hela världen måste agera mot t.ex. klimatförändringen och andra hot mot vår miljö. Det räcker tyvärr inte bara om EU agerar utan med hjälpen av alla EU-länder så kanske man kan få andra länder som t.ex. USA och Asien att börja leva mer miljösmart. Lissabonfördraget stärker även demokratin i EU och gör det lättare för EU att kontinuerligt arbeta för medborgarnas intressen inom frågor som t.ex. globaliseringen, klimatförändringen, befolkningsutvecklingen, säkerhet och energi.

 

Lissabonfördraget kommer göra en del ändringar inom EU som t.ex;

1. Medborgare kan påverka EU genom det så kallade "medborgarinitiativet".

En miljon insamlade namnunderskrifter från flera medlemsländer kan rikta uppmaningen till kommissionen att lägga fram ett nytt lagförslag på något område som ingår i det europeiska samarbetet. Riksdagen och de andra nationella parlamenten får ta emot lagförslag tidigt i processen för att kunna granska dem och kunna dra i nödbromsen om förslaget inkräktar på nationella befogenheter.

 

2. EU får även större befogenhet att bekämpa brottslighet och terrorism.

Eu vill förebygga terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker. Därför skapa dom ett program som heter Förebyggande, det ska bidra till och stödja medlemsländernas arbete för att förebygga och skydda sig mot terroristattacker och andra säkerhetshot. Programmet ska stödja till exempel riskbedömningar.

 

Skrivet av: Erik Johansson

EU:s budget används för att genomföra EU:s politik. Budgeten finansieras genom medlemsstaternas avgift till EU. Avgifterna består av intäkter från tullar och moms samt en avgift baserad på ländernas bruttonationalinkomst (BNI). Den större delen av pengarna delas ut till medlemsländerna som stöd och bidrag. Revisionsrätten och Europaparlamentet kontrollerar hur budgeten används.

 

 

EU:s årliga budget är cirka 1 300 miljarder svenska kronor. Pengarna används i huvudsak till att genomföra EU:s politik.

 

En stor del av utgifterna fördelas till medlemsländerna i form av stöd inom EU:s politikområden. Stora utgiftsområden är EU:s stöd till jordbrukssektorn och regionalstöd. Det finns även EU-stöd till exempelvis kultur- och studentutbyten, miljöarbete och forskning. I de flesta fall är det myndigheter i de enskilda medlemsländerna som ansvarar för att besluta om och fördela EU-stöden. I Sverige har till exempel Jordbruksverket och Tillväxtverket sådana uppdrag. Alla pengar går inte till EU-stöd. En del av EU:s budget finansierar gemensamma projekt, till exempel datasystem för brottsbekämpning och gränskontroller och ett europeiskt satellitnavigeringssystem som ska bli ett alternativ till GPS-systemet. Cirka sex procent av budgeten går till EU:s administration och förvaltning.

 

EU:s inkomster kommer till största delen från medlemsländerna som varje år betalar avgifter till EU. Avgifterna kallas för EU:s egna medel och består av intäkter från tullar och moms samt en BNI-avgift. Medlemsländernas avgifter till EU bestäms genom förhandlingar mellan länderna. Generellt betalar större och rikare länder mer än mindre och fattigare länder. Sverige betalar cirka 30 miljarder kronor om året i avgift till EU och får tillbaka cirka 10 miljarder i form av stöd och bidrag.

 

EU:s utgifter delas upp i sex kategorier:

 

·      Hållbar tillväxt

För att öka EU:s konkurrenskraft ger EU stöd till bland annat utbildning och forskning. Stödet går till EU:s politik för ekonomisk och social sammanhållning, bland annat till eftersatta regioner och till utbildning på arbetsmarknaden.

 

·      Skydd och förvaltning av naturresurser

EU:s stöd inom jordbrukspolitiken består bland annat av stöd som betalas direkt till lantbrukare, marknadsstöd för att jämna ut priser på EU-marknaden eller för att öka användningen av vissa jordbruksvaror och stöd till landsbygdsutveckling. Stöd inom miljöområdet och till fiskerisektorn ingår också i kategorin.

 

·      Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

EU ger stöd till projekt som ska bidra till en gemensam asylpolitik eller stärka brottsbekämpande samarbeten mellan medlemsländerna. Det finns även stöd inom konsumentområdet och för att främja europeisk kultur, till exempel marknadsföringsstöd till europeiska filmer och TV-produktioner.

 

·      EU som global partner

EU:s kandidatländer får ett särskilt stöd inför anslutningen till EU. Samarbeten med EU:s grannländer, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt bistånd är andra utgifter.

 

·      Administration

Kostnaderna för administration och förvaltning omfattar bland annat löne- och pensionskostnader för personalen i EU:s institutioner samt lokalkostnader.

 

·      Kompensationer

Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i EU 2007. Under de första åren av medlemskapet får de två länderna rabatt på sin medlemsavgift. Rabatten är en kompensation för att de inte kunde i början av medlemskapet ta full del av återbäringen från EU:s budget i form av stöd och bidrag.

Källor: faktablad om EU:s budget www.eu-upplysningen.se.

Skrivet av: Fabian Janz

Frihet säkerhet och rättvisa är de punkter som EU- medborgarna önskar, genom att få friheten att resa runt i Europa och känna sig säker och accepterad för hur man är och hur man ser ut. Att få sjukvård och hjälp för det man behöver.

Fri rörlighet.

 

 

Den fria rörligheten inom Europa innebär en säkerhets problem för medlemsstaterna eftersom de inte längre kan kontrollera de inre gränserna, även brottslingar kan röra sig fritt genom de inre gränserna så år polisstyrkorna inom EU tvungna att jobba hårdare och samarbeta med myndigheterna för att säkra de yttre gränserna från internationella brottslingar.

 

År 1985 så undertecknades ett avtal mellan Belgien, Frankrike, Luxemburg, nederländerna och Tyskland, vin Schengen vid gränsen till Luxemburg och därav fick namnet Schengenavtalet, länderna enades om att avskaffa all personkontroller, oavsett vilken nationalitet vid dom gemensamma gränserna vilket gör så att det underlättar kontrollen vid Eu:s yttre gränser för att föra en bättre visumpolitik, detta område hade alltså inga inre gränser.

 

Numera så har schengenpaketet och den tillhörande sekundärslagstiftningen införlivats inom Eu-föredragen och i slutet så hade alla länder inget i Schengenpaketet.

Internationell brottslighet och terrorism är det som oroar EU-medborgarna mest, där man ska kunna leva fritt och inte behöva oroa sig.

Medlämsstaterna kontrollerar inte längre EU:s inre gräns. Vilket gör att personer med fri rörlighet utgör ett säkerhetsproblem. En särskild säkerhetsåtgärd krävs vid de yttre gränserna. Medlämsstaterna måste samarbeta p.g.a. den fria rörligheten även gäller brottslingar. Polisstyrkor och den rättsliga myndigheten måste samarbeta för att kunna bekämpa internationell brottslighet.

 

Ett viktigt initiativ var mellan Belgien, Frankrike, Luxemburg m.m. år 1985, att kunna resa mellan länderna utan att behöva gå igenom en personkontroll, oavsett vad man har för nationalitet, kunna föra samman en gemensam visumpolitik och därefter kunna genomföra ett område utan inre gränser. Schengenområdet som det kallas.

Schengenområdet utvidgas gradvist och alla EU länder ingår nu i detta område utom några få som t.ex. Irland, Storbritannien och Cypern m.m. men de använder ändå de bestämmelserna.

 

Europa är stolt över att de är så välkomnande till invandrare och flyktingar, för att de ska kunna komma undan faror och krig. EU:s regering har ett en stor uppgift med att ta hand om olaglig och laglig invandring till de utan inre gränser.

 

Man har kommit överens om att harmonisera de bestämmelser man gör så att alla har en chans att få sin ansökning till asyl ens granskad. Invandringspolitik saknas fortfarande i EU men man har en flyktingfond där man får in ca 114 miljoner euro per år.

 

EU behöver ett system för att kunna, på ett effektivt sätt få invandringspolitiken att rulla och fungera och att kunna förhindra illegal invandring och att kunna på ett bra sätt bekämpa brottslighet, människohandel och utnyttjande mellan kvinnor och barn.

 

 

Man vet att terrororganisationer kan slå till vartsomhelst utan att man kan vara beredd. Inom detta Schengen informationssystem så kan man inom polisen och rättsliga myndigheter utbyta information om den person man misstänker och som kanske är från ett annat land.  EU har antagit en lagstiftning som förbjuder penningtvätt och då man har rätt till att följa en persons pengar och hur de flyttas, för att snabbt kunna få tag i personen.

 

Europol i Haag är det största som hänt i samarbete med brottsbekämpande myndigheter. Polis- och tulltjänstemän samarbetar med att bekämpa den internationella brottsligheten som t.ex. narkotika, stulna bilar, och massa annat.

 

Skrivet av: Linda Hiermann

Har du koll på vad som händer på din egen bakgård? Visste du att den 1 december 2009 trädde ett föreslag i kraft som ska förändra, förbättra och expandera Europa? Nyfiken, läs vidare.

Det finns många skilda meningar om Europa, om dom är bra. Hjälper dom verkligen som dom säger? Vad man än må ha för åsikt om EU, så kan man inte blunda för att dom finns och dom påverkar din vardag. Dom kontrollerar så att du inte har giftiga ämnen i din mat eller vattnet du dricker som kan skada dina barn. EU tittar på din regering, kontrollera, ifrågasätter. Ungefär som en extra hand för varje liten invånare i Europa.

En förändring sker i Portugal

Portugal, Lissabon i december 2007, 13 medlemsländer från Europa är samlade för att skriva på och diskutera fram ett förslag som ska påverka vår framtid, skapa nya möjligheter och förändra vår framtid. Medlemsländerna var ute efter en ny förändringen efter det så kallade Europiska konstutionen.  Dessa länder tyckte att de passade dom och deras invånare utmärkt och skrev på det så kallade Lissabonföredraget.

Lissabonföredraget var ungefär det samma som Europeiska konstitutionens men dom bestämde sig för att förändra den lite. Dom ändrade den språkligt, dom tog bort symbolerna hymnen och flaggan eftersom det kunde tolkas som om Europa bara stödjer vissa stater. Dom ändrade även bland tjänsterna inom Europiska rådet bland annat en väldigt viktigt post- utrikes posten i EU utskottet. En otroligt viktigt post, då hela EU är egentligen en organiserad utrikespolitik mellan olika länder.

Historien kan upprepa sig

Dom ändrade också den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken till en starkare politik. Dom vill göra detta starkare för att underlätta för politikerna i dom olika länder i fall att dom skulle behöva hjälp någon gång. Men även för att ge EU en chans att hjälpa andra länder i tider av kris, en chans att ge dom bistånd, stöd eller annan tänkbar hjälp.

För även om Europa idag är fritt från krig och startades för att undvika krig mellan Europas länder, har historien alltid en tendens till att upprepa sig.

Drastisk förändring som ordförande

Som det hade varit fram tills nu hade regeringschefer och medlemsländer turats om i ett mycket ordnat system. Varje halvår bytes ordföranden ut mot en ny. Nu ville dom ändra det och bytte till ett system där en fast ordförande valdes, på mandatperioden två och ett halvt år. Detta är en väldigt typisk ide för EU, den är

demokratisk och den ger möjlighet till stora förändringar. Då kan man genomföra mycket mer långsiktiga förändringar som håller länge och som inte riskerar att avslutas eller läggas på is efter 6 månader.

Man ges även möjlighet att expandera EU medlemskapen mer, vilket är ett stort mål för EU. Tanken är att alla länder i Europa ska hålla varandras händer och ryggar när det stormar och desto fler länder som stöttar desto större nätverk och hjälp.

Juridisk förändring

Som i varje förening eller liknande plats där flera medlemmar finns med måste det finas stadgar för att inte skapa kontroversiella odemokratiska situationer, stadgarna måste nöja alla. I Lissabon föredraget ville dom inte ändra några juridiska stadgar utan höll sig till originalet.

För att göra alla dom här förändringarna som jag har nämnt skulle kunna träda i kraft och verkställas var en mycket stor grundsten tvungen att avskaffas, Pelarstrukturen. Detta gjorde Europiska Unionen till en enda juridisk person. Och förändringarna kunde börjas.

Irland, sätter stopp

Nu har du läst hela min långa artikel och redan i början nämnde jag att den trädde i kraft 2009, men skrevs på 2007- vad hände där emellan?

Jo, alla länder hade skrivit på, inklusive Irland, men dom var tvungna att ha en folkomröstning. Detta var tvunget att ske eftersom dom hade bestämt det i landets egna konstution. När Irländarna röstade var 53 procent emot.

När EU hade gått in och gett dom många garantier som skulle förändra till det bättre för Irland röstade 2009, 67 procent ja.

Tänk att det lilla sargade landet Irland, kunde ha satt stopp för allt! Det är grejen med EU och Europa, man slutar aldrig förundras. Det kommer också alltid att förändras, och skrivas om- allt för en ny och spännande framtid.

Hoppas du och jag, kan hänga på och utvecklas med EU.

Skrivet av: Tonja Preusler

Efter andra världskriget började en ny tid för det sargade Europa som efter krigets slut blev enat, och upp byggdes det EU vi har idag.

Efter Andra världskriget tagit slut låg större delen av Europa i ruiner. Och man försökte göra allt för att få tillbaka de man förlorat under kriget. Det som en gånga hade varit stora städer såg nu mer ut som ruiner, och länderna splittrades under kalla kriget som skulle pågå i 40 år.

Det blev östra sidan och västra sidan. USA kom med en ide som kom att kallas Marshallplanen, och med Winston Churchill i spetsen donerade USA pengar till både öst och väst men öst tackade nej. Väst fick då alla pengar och de började bygga upp sina länder igen. De började även sammansätta Europarådet (1949).  Sex av tio länder på den västra sidan vill fördjupa iden om ett enat Europa och den 9 maj 1950 kommer den Franska utrikesministern Robert Schuman med en ide hur man kan fördjupa samarbetet. Hans ide var kol och stålunionen som skulle förhindra att ett enskilt land skulle kunna bygga vapen och krigs material. iden presenterades 18 april 1951. de första länderna som startade EU var: Italien, Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland.

De länder som var på västra sidan hade det bättre än de på östra, de på västra hade mer frihet och kunde bygga upp sina länder igen medan öst hade det svårare med både friheten och pengarna. I augusti 1961 byggde Östtyskland en mur genom hela Berlin för att inte människor skulle fly över till den västra sidan. Muren kallades Berlinmuren och revs 1989.

1 juli 1968 tas tullarna bort och export och import blir möjlig mellan länderna utan tull. Två år efter detta beslut tas även ett om att förhindra miljöförgiftning och förstöring.  1973 växer EU unionen med tre länder: Danmark, Irland och the United Kingdom. Efter att dessa länder gått in i EU följer många länder efter: 1981 Grekland, 1986 går Spanien och Portugal med. Efter ca tio år har EU unionen vuxit med sex länder. År 1992 är ett viktigt år för EU historia, då undertecknades Föredraget om Europeiska unionen i Maastricht.  Där står regler om den gemensamma valutan euron, gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken och frågor inom den rättsliga och inrikes.

1995 ökar EU med ytligare med tre länder nämligen Sverige, Finland och Österrike. Efter att dessa tre länder gått med är nästan hela Västeuropa med i EU. 1997 utvecklas ytterligare en ide, Amsterdamföredraget som sattsar mer på sysselsättningsfrågor och medborgarnas rättigheter.  1999 införs Euron i flera ut av EU s länder vilket gör att länderna kommer närmare varandra, med samma valuta är det lättare att handa och resa. 2004 tillkommer åtta länder i EU s familj: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Cypern och Malta tillkommer direkt efter att dessa länder gått med.

2004 undertecknas ett föredrag som handlar om att det ska bli lättare för EU länderna att enas i demokratiska frågor. Med EU tjugofem länder tar man ut en utrikesminister för hela EU. För att detta skulle bli möjligt var alla tjugofem länder tvungna att skriva på.

2005 återkommer frågan om miljöförstöring och Kyotoprotokollet skrivs under för att förbättra den globala uppvärmningen. Alla EU länder har skrivit under men USA skriver inte under vilket är synd då de släpper ut mest koldioxid.

 

 

2007 kommer Bulgarien och Rumänien med i EU. Och de nu tjugosju medlemsländerna skriver på Lissabon föredraget som ska göra EU ännu mer demokratiskt och lättare att ta hand om frågor.

Skrivet av: Rebecca Girardi Hillborg

 

 

 

EU är en otroligt mångkulturell Union, det kan man lugnt räkna med, eftersom att man genom EU:s tillblivelse samlat all kultur ifrån 27 olika länder. Konst ifrån Frankrike, Tjurfäktning ifrån Spanien, Pasta ifrån Italien och mycket mer. Alla medlemsländer bidrar med något och det gör även EU. De bidrar med mycket, bland annat 400 miljoner Euro!

Bildkälla: iStockphoto

EU har inte bara som mål att införa Euron i alla sina medlemsländer, att göra Unionen mer sammansmält, utan mycket satsning går även på kultur. EU är otroligt stolt över sitt enorma kulturarv med bland annat konst, teater, film, musik och arkitektur att skryta med och hoppas kunna stödja, bevara och göra den tillgänglig för alla. Dessa mål kommer ifrån Maastricht-fördraget 1992, då EU:s kulturella gren, den europeiska integrationens kulturella dimension, skapades. Men även innan 1992 så jobbade EU med kulturen, redan 1985 startades idén att varje år utse en Kulturhuvudstad. Denna idé har blivit mycket framgångsrik genom åren och 2014 ska Umeå utses till nästa Kulturhuvudstad. EU:s kultursatsning är inte bara en källa för att bevara och stödja kultur utan det är även en viktig källa för jobb till drygt sju miljoner invånare i EU. I detta försöker EU att ge bidrag, och förenkla utvecklingen av kultur genom att minska på byråkratin och finansiella problem och även frambringa partnerskap mellan olika kulturella parter både inom och utanför EU. Till exempel hjälpte EU till att restaurera både Teatro del Liceu i Barcelona efter en brandskada 1994 och la Fenice i Venedig, som brandskadades 1996. EU betalar även för uppbyggnad av nya kulturskolor, inspelningsstudior och konsertlokaler.

Källa: Van Parys Media.

En annan stor kulturell satsning är att utöka den språkliga mångfalden genom att med olika metoder uppmuntra studier i andra språk. EU:s förhoppningar är att Europeiska medborgare ska lära sig minst två språk förutom sitt modersmål. En av EU:s huvudprinciper är att höja och stärka den språkliga mångfalden i Europa.

Skrivet av: Johannes Erik Wiklund

Filosofer och visionärer drömde om ett enat Europa långt innan det blev ett mål för världsledarna. Victor Hugo var en av dem som ville ha ett förenat Europa med fred och humanistiska ideal som mål. Tyvärr så krossade världskrigen denna dröm.

Men efter världskriget så väcktes ändå förhoppningar. De som stod emot totalitarismen under kriget var beslutna för att sätta stopp för att det skulle uppstå nya motsättningar mellan länderna. De ville istället skapa förutsättningar för en långvarig fred. Under åren 1945 och 1950 började några statsmän arbeta med att övertyga sina landsmän att det var dags för en ny era, en era av fred och harmoni. Tanken med det hela var att man skulle skapa en nya organisation som grundades på liknande intressen och avtal som garanterade rättsstatsprincipen och jämnlikhet mellan länderna.

Robert Schuman, en fransk utrikesminister förde Jean Monnets idéer vidare och föreslog att man skulle skapa kol- och stålgemenskap inom EU. Detta innebär att länder som en gång krigat med varandra skulle istället samla sin produktion under samma flagga, den höga myndigheten.

Efter fallet av Berlinmuren 1989 så gav EU sitt stöd till Tysklands återförening. 1991 föll Sovjetimperiet, då ville de tidigare kommunistländerna som under årtionden levt under Warszawapaktens diktatur skapa sig en framtid inom EU.

Det är bara fler och fler som vill gå med i EU, de senaste var Turkiet och Kroatien.

Säkerheten inom EU är viktig även under 2000-talet. EU måste kunna garantera säkerhet för medlemsstaterna. Det krävs ett konstruktivt samarbete med EU:s grannregioner, Nordafrika, Balkan, Mellanösten och Kaukasus. EU måste skydda sina strategiska och militära intressen, detta utförs genom att utveckla en gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik.

För att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet måste alla polismyndigheter inom EU sammarbeta. För att alla ska få frihet, säkerhet och rättvisa måste därför alla staters regeringar samarbeta. Detta förutsätter att Europol (europas polisbyrå) och Eurojust (europeiska enheten för rättsligt samarbete mellan åklagare, domare och polistjänstemän) får spela en större roll.

EU bildades med målet att skapa fred, men all framgång är beroende av ekonomiska faktorer.

Skrivet av: Tobias Björkman